lördagen den 31:e mars 2012

Nyss hemkommen ifrån en fest.

Min son skulle ha kommit och hälsat på mej och ätit hos mej i kväll.
Man han kunde tyvärr inte komma för han har blivit sjuk. 
Jag va bjuden på en fest hos en tjejkompis. Så jag gick dit då i stället. 
Men vart inte där länge alls. För längta hem till min lägenhet.hihi..
Nu ska jag sätta på mej myskläder. Och lägga mej i soffan och äta godis och se på film. 












Statistiken i dag.

Sverige119
 
Frankrike43
 
Norge36
 
Finland32
 
Belgien24
 
Ungern24
 
Tyskland12
 
USA9
 
Nederländerna8
 
Ukraina8
 

Jag vet inte om jag nån gång kommer att ångra att jag skriver så öppet om vissa saker.

Men just nu så känner jag bara att jag måste få skriva av mej!
Har haft en bra kväll. Men när Denise åkt hem så började jag få sån ångest. 
Jag brukar ju ha svårt att sova på nätterna. Och nu i natt har det varit så fast jag är så himla trött. 
Jobbiga minnen som börja komma upp i mitt huvud. Började tänka på vissa jobbiga händelser. 
Vill verkligen inte tänka på dom för det känns så obehagligt. Och ångesten känns värre då,som starkare inom mej. Samtidigt som det är så kämpigt att försöka förtränga dom,så är det lika jävla plågsamt att komma i håg dom. 
För jag minns dom så väl,så starkt. Varje detalj,vad det var för väder då,vad jag hade på mej då det hände.
Minns alla händelser så äckligt exakt. Varför kan det inte bara suddas ut för gott?!
Det är som mardrömmar som förföljer mej genom åren. VARFÖR kan jag aldrig få bli fri ifrån det här????
Slippa känna den där skräcken inom mej,rädslan. Jag hatar att känna mej rädd!
Som en händelse när jag bara ville vika klart den tvätt jag tvättat. Och han blev så förbannad att jag inte kom på en gång och kollade på den filmen som börjat på tv som vi skulle se på tillsammans. Han tröck då ner mej i sängen och började slå mej i ansiktet så att jag fick fläskläpp och började blöda näsblod. 
Det är klart att det gjorde ont. Men det är den där känslan av rädsla som jag kände då,som är värre. 
Som TYVÄRR fortfarande sitter kvar inom mej. Och alla andra gånger han slagit mej. Alla hot om att bli skjuten överkörd med bilen osv Som har förföljt mej genom åren. 
Paniken man känner inom sej när personen håller fast en flyger på en och slår. Man är helt jävla maktlös och kan inget göra tillbaka. Man får bara låta det ske och be inom sej att det ska gå fort. Och att det inte ska hända igen. Men man vet att det händer igen. Och därför kan man aldrig slappna av utan man går som på helspänn. 
Och rädslan finns hela tiden där inom en. Även fast man inte visar den utåt mot nån. 
Ingen som vet hur man har det inom fyra väggar. Vad som egentligen sker där. Man är bara tyst och säger ingenting. För man vågar inget annat.
Man är så jävla maktlös så det finns inte. 
Jag trodde att när jag äntligen blev fri från denna människa. Så skulle all rädsla,all skräck,ångest försvinna. 
Men av nån konstig anledning så sitter det kvar. Det här påverkar mej så mycket som i bland på kvällarna. 
Så hoppar jag till då jag hör nån öppna dörren nere i porten. Eller då jag hör nån gå i trappan. 
Finns vissa platser som jag fortfarande än i dag inte har klarat av att gå till. Och hör jag nån skrika till nån tex så känns det en obehaglig känsla inom mej. Eller om nån är väldigt arg. 
Jag kan förstå att andra kan ha väldigt svårt att förstå det här,för jag har själv många gånger undrat varför ska det kännas så här nu när jag inte lever i hop med den killen längre. 
Om det hade gått så hade jag betalt hur mycket pengar som helst för att slippa känna allt det här!
Och framför allt rädslan.



fredagen den 30:e mars 2012

Statistiken i dag.

Sverige142
 
Frankrike54
 
USA16
 
Belgien13
 
Tyskland12
 
Finland9
 
Indonesien8
 
Nederländerna8
 
Peru8
 
Polen8
 

Helgens planer.

Träffa Denise och så kanske Ullis kommer.
 Ska vi gå och hälsa på Peo.
Sen kanske vi plus några till ska spela nått spel hos mej. 
I morron på dan så ska jag träffa Ulla. Vi ska åka i väg på norra berget och fika. 
På kvällen ska jag försöka få min son att hälsa på mej. Eller kanske om jag åker till han. 
Får se hur det blir. Är skönt att ta dagarna som dom kommer,vad man känner för att göra då. 
Och jag är usel på att bestämma upp saker och även passa tider. En dålig sida jag tyvärr har.





Känslan av frihet njuter jag mer av,än att känna mej kär!

Det bästa med att inte va i ett förhållande tycker jag är. Väldigt mycket saker!
Det finns en del saker som jag längtar efter i livet och vissa saker som jag önskar att jag hade. 
Men en pojkvän eller att bli kär. Det ligger sist på min lista. 
Jag är inte ens intresserad av att flirta eller börja dejta nån. Det är som att jag inte ser på killar på det sättet längre.

Sen det tog slut med Tim så har jag inte fastnat för nån. Inte ens känt mej attraherad av nån. 
Det är som en befrielse faktiskt att känna sånt här totalt ointresse till killar. 
Och jag hoppas verkligen att jag fortsätter att ha den här känslan. Och synen på att jag vill ha det så här. 
En del människor vill ju inte ha ett förhållande. Och va fria för att dom vill kunna dejta olika och inte som binda upp sej vid nån. På det sättet är singel livet och friheten viktig för dom. 
Men för mej är det inte det ,utan just att få va fri från allt vad killar heter. 
Jag har ju bara bott tillsammans med en kille i hela mitt liv. Och jämför jag det mot att bo själv. Så är det som natt och dag. Jag kände mej aldrig trygg då,men det gör jag när jag bor själv. 
Jag har bott själv nu i ca 15 år,förutom att min som då bott hos mej. Så det skulle kännas väldigt ovant att bo med nån nu. Är så van att bo och leva ensam. Och tro det eller ej! Men trivs så bra med att ha det så här.

torsdagen den 29:e mars 2012

Torsdagen i bilder.


Lite smått å gott av vad jag gjort i dag!

Städat hemma.

Gick ner i förrådet för att ta fram min gamla cykel. Och ut och cykla,men såg då att däcket va trasigt. Så vart ingen cykeltur för mej.
Men tog en promenad i stället. Va så fint väder. Men när jag kom ut så började det regna.
Gick en sväng ändå.

När jag kom hem igen la jag mej i ett varmt skönt bad.

Sen blev det havregrynsgröt till middag.

Bakat en äppelpaj. Hade ingen vaniljsås hemma så åt med grädde till.



Har inte träffat nån alls i dag utan varit själv hela dan. Skönt med såna dagar i bland.
Nu ska jag snart gå och borsta tänderna.

Och lägga mej i sängen och läsa en bok. 
Och hoppas på att man kan somna sen.















Nya vänner.


Med nya vänner får du vara den du är nu och inte den du var förr. Med dem kan du ta dig ut ur gamla roller och utvecklas på nytt. Ofta kan du finna dem närmare och lättare än du tror.
Sugen på nya vänner? Men svårt att få till det? Ja, även om vi är skapta för social samvaro är det inte alltid så lätt att skaffa nya vänner i vuxen ålder. Kanske känner man sig lite påflugen när man försöker inleda en vänskapsrelation. Kanske är man rädd att uppfattas som någon som är misslyckad, ensam och utan vänner.
– Det är skämmigt att inte ha vänner, en lyckad människa ska ha en massa vänner. Vår föreställning är att djupa relationer, som vänskap, är något som ska vara klappat och klart i vuxen ålder, säger Ingemar Gens, beteendevetare och LevaPS!-relationsexpert.

Ja, det är nästan något andligt med vänner, något metafysiskt, något som står över alla andra relationer.
– Idealbilden av vänskap är den som varar för evigt. Jag tror att vi faktiskt betraktar vänskap som det finaste som finns. Det slår högre än ett långvarigt äktenskap. Därför blir det också knepigt att skaffa sig vänner, fortsätter Ingemar Gens.

Psykologen och LevaPS!-expert Liria Ortiz håller med om att vi behöver vänner. Vi behöver spegla oss i varandra, få bekräftelse och vara en del av en social gemenskap.
– Det värsta man kan uppleva som människa är att stå utanför, att inte få vara med. Människan är en social varelse i första hand, säger hon.
Och vänner behöver vi fylla på med under hela livet. För livet är ju knappast en utstakad bana där vi skapar vänner i barn- och ungdoms- åren, får ett jobb, en familj och sedan sitter i orubbat bo med samma gamla vänner och gäng. Utan livet går lite hit och dit, vimsar runt. Vi bryter upp, skapar nya konstellationer och utvecklas.
– Om jag har en klient som är på väg att inleda en förändring i sitt liv brukar jag rekommendera att han eller hon försöker skaffa nya vänner, säger Liria Ortiz.

För det kan också vara så att man behöver sluta helt, eller umgås mindre, med sina gamla vänner för att kunna gå vidare. Vänskapsband och roller kan få oss att vara någon vi inte vill vara.
Fördelen med att träffa nya vänner som vuxen är att man får chans att använda sin vuxenroll, att vara den man faktiskt vill vara.
– Då har du chansen att visa upp andra sidor av dig själv. Din nya vän ser och lyfter fram saker hos dig som du inte använt, eller kanske sett, tidigare. Vi växer i mötet, säger Liria Ortiz.


Om du vill träffa nya vänner

  • Satsa på ställen där du har chans att träffa människor som har samma intressen som du.
  • Bestäm dig för att vara nyfiken på dem du träffar.
  • Fundera över vilka krav du har på vänner. Är de rimliga? Eller för högt ställda?
  • Formulera dina krav. Kanske kan olika personer svara upp mot olika behov.
  • Se dem som finns omkring dig. Kanske finns det vänner närmare än du tror.
  • Var aktiv, vänner är inte bara något som kommer till en. Man måste närma sig dem.
  • Ha inte som främsta mål att finna en bästis. Utan försök ha så kul som möjligt, då möter du många nya människor.


Statistiken i dag.

Sverige179
 
USA22
 
Frankrike19
 
Ukraina13
 
Nederländerna8
 
Ryssland8
 
Belgien7
 
Spanien6
 
Italien5
 
Ungern4
 

Kollat på film.

Suttit och myst under täcket i soffan. Och sett på en film som heter,Arne Dahl de största vatten.
Druckit te och ätit rostade mackor med marmelad. 
Sen jag slutade ta den där ena sorten av sömntabletter,så har mitt enorma sötsug försvunnit. Vilket är jätte skönt!
Och nu tänkte jag lägga mej och sova. Utan att ta nån sömntablett alls. Så får se om jag kommer kunna somna ändå. Jag hoppas det.





onsdagen den 28:e mars 2012

Kommer aldrig att få ett förlåt. Men kan man förlåta.

Tyvärr så kommer det alltid att finnas vissa killar som aldrig kan förstå att det är dom själva som väljer att slå sina flickvänner. Det kommer alltid finnas vissa som tycker att dom inte gör fel eftersom hon sa ju eller gjorde si eller så. Dessa kommer aldrig säga förlåt till sin flickvän,eftersom han alltid kommer att anse att det är hennes fel. Till och med om han blir dömd och får fängelse för det.



Här kommer en dikt som jag skrivit. Har lagt in den i bloggen min för länge sen,men lägger in den här nu igen:
När du slår mej,vad känner du då?  Mår du bra då?  Får du ut all din ilska som du samlat på dej och släpper ut på mej?  Känner du makten över mej?   Min rädsla för dej.  Är jag just ingenting eller nån du verkligen älskar?!  Är det din rädsla,som gör att du andvänder våld för att du känner att jag flyr från dej.  Att jag försvinner mer och mer från dej.  Är det jag som ska förlåta dej,för att du slår mej?  Det du tror att du gör för att behålla mej,är just det som gör att du mister mej.  Kärlek kan inte köpas!  Kärlek kan inte tvingas fram!  Finns den där så finns den.  Att älska kan vara att släppa taget i bland.  Kärlek och våld har inget med varann att göra!

Kanske dags att ta fram min rosa vårjacka. För nu är det ju ändå vår,trots kylan.

Finns inte så mycket att säga om dagen. Har bara varit hemma.
Men gick och hälsa på Linda en sväng vid 17 tiden. Och så var Jonas också där. 
Lite kärlek mellan dom tror jag! Men bara kul det. 
Själv så förblir jag singel-Mona. Men glad för andras skull som är kära och lyckliga.
Dom gånger jag känner en saknad efter nån,så är det efter min son. I natt när jag låg i sängen och skulle sova, så kom tankarna på tiden då han bodde hemma. Och DÅ kan jag känna mej så ensam. Att han inte bor med mej. Blir både glad och känslomässigt rörd när jag börjar tänka på alla minnen. Händelser som varit och saker jag gjort tillsammans med min son. Nått som var så roligt var när jag brukade leka med han med alla gubbar han hade som spiderman och batman tex. Han älskade att leka med det när han var barn och så alla leksaksbilar då. 
Och så var det så mysigt med dom där stunderna,då jag alltid läste en bok för han när han skulle sova. Men en bok räckte aldrig utan han ville alltid höra två sagor. Men jag har alltid tyckt om att läsa så det har bara varit roligt för mej. 
Men samtidigt så kommer tårarna. När jag vet att det var då. För den tiden går ju inte att få tillbaka.
För min son är inget barn längre,utan så gott som vuxen nu. Och så är livet.
Men jag är stolt över honom och glad att det går bra för han! Att han kan klara sej så bra själv. 
Han gör det riktigt bra. För inte alltid lätt att flytta hemifrån och klara allt som ska va i livet. Som lägenhet,pengar osv.
Fast jag önskar att jag bodde närmare honom och fick vara mer i vardagen med honom. 

Statestiken i dag.

Sverige
144
Frankrike
17
USA
13
Tyskland
9
Belgien
5
Storbritannien
4
Irland
3
Pakistan
3
Ryssland
3
Slovakien
3

Förtalet är som getingen!

Som surrar kring öronen. Man gör klokast i att sitta blickstilla,om man inte kan dräpa den på fläcken. 
Annars anfaller den ursinnigare!
Patetiskt så det finns inte! Med hur avundsjuka människor blir och beter sej mot andra.
Jag avskyr verkligen avundsjuka och även fördömande människor.
Tänk om det ändå hade gått att utrota fördomar och avundsjuka.
Vad bra det hade varit då!